Situation Malmö

Svar till Fredrik Virtanen

Svar till Fredrik Virtanen
december 10
15:48 2015

Kurt Eriksen ger ett långt svar till Fredrik Virtanens fråga i Aftonbladet från 5 december: “Har flyktingar tvingat dig köpa sämre rödvin?”

Nej Fredrik, flyktingarna påverkar inte mig i någon större omfattning. Problemet är ”flyktingarnas svans”. Det vill säga alla de som åker snålskjuts till det paradis vi kallar Sverige, vårt fosterland.

Efter ett långt slitsamt arbete med att bygga det svenska folkhemmet i hopp om en trygg ålderdom och en tryggad framtid för våra barn och deras barn o.s.v. sitter vi fattigpensionärer med utslitna kroppar och läser våra pensionsbesked i de färgglada orangea konvoluten som presenterar årets utfall gällande vår pensions värde. Tanken på rödvin är mycket avlägsen, mycket avlägsen.

Min rullator tar mig förbi Migrationsverkets lokaler och den långa kö som väntar på sin tur att komma in. Mina tankar för mig bakåt i tiden till 1930-40 då de vita bussarna landade i Malmö. Människor, avmagrade som fågelskrämmor i utslitna, illasittande klädesplagg. Fortfarande med vantro och skräck i ögonen, lämnade tveksamt bussarna. Människor med allvarliga fysiska och psykiska skador efter ett liv i dödsmaskinens läger. Inget bagage utöver vad de hade på kroppen. Nu ser jag den moderna tidens flyktingliknande folkrörelse framför mig. Vältrimmade, välklädda unga män till största delen. Försedda med moderiktiga kläder, välfriserade och till synes mycket välmående.

Jag funderar lite över var deras kvinnor befinner sig. Aha, alla plockar på sina mobiltelefoner och surfplattor, nå ja, dom håller nog kontakten med sina nära och kära som tvingats stanna kvar i krigets helvete. Efter hand får jag veta att alla dessa unga män faktiskt är välutbildade akademiker i sina hemländer. Läkare. Civilingenjörer. Nationalekonomer. Alltså gräddan av vad deras egentliga hemland har att erbjuda.

En tanke slår mig: Varför är inte dessa välutbildade unga män hemma och kämpar för sina nära och kära? Det visar sig ganska snart, de är för unga! Enligt deras egna utsagor ligger medelåldern på cirka 15 år och allt de lärt sig har fallit i glömska. Inte bara det. Dom har, under resans gång, glömt varifrån de kom, varför de kom och hur det gick till när deras pass och övriga id-handlingar förlorades.

Uppehållstillstånd beviljas på löpande band, startbidrag utbetalas liksom försörjningsstöd som vida överstiger vad vi fattigpensionärer förväntas leva av, betalas okontrollerat ut trots dålig eller helt obefintlig identifikation.

Jag sätter mig på min rullator, tar mig för hjärtat som värker. En av de närmaste dagarna har jag tid hos min tandläkare, nu måste jag prioritera verkligen. Valet står mellan tandläkaren och en flaska rödvin. Ja. Som du förstår vinner tandläkaren. Utan tänder kan man inte tugga maten och maten kan ju som vanligt sköljas ner med vatten.

Min tandläkare fixade till ett hål och sade med ett leende på läpparna: ”Det blir 1500:-  kontant eller kort?”. Plågad av min svaga ekonomi tog jag kortet, det ger en kort respit med betalningen men gräver ett djupt hål i min ekonomi. Utanför sken solen och när vi stod och betraktade den fina dagen passerade några ”nysvenskar” i sina moderiktiga träningsoveraller. Då sade min tandläkare: Du skulle vara en av dem, då hade notan stannat på 50:- spänn.

På hemvägen träffade jag en gammal arbetskamrat, vi hade tillsammans slitit ont på flera arbetsplatser. Han satt på en bänk och såg sliten ut. Hej Pelle säger jag, hur går det? Pelle svarar med trött röst: Nja, man har det väl som man förtjänat. Du är dig inte riktigt lik säger jag. Nej sade Pelle, du vet, jag startade eget, det gick bra ett antal år och livet lekte. Vad hände frågar jag. Ja, vad hände svarade Pelle. Jag gifte mig och fick ett par ungar, allt var toppen, ända tills jag råkade ut för en skatterevision med allt vad det innebar. Konkursen stod för dörren och kärringen försvann med ungarna. Nu sitter jag här utfrusen av familj och vänner.

Ja men var bor du nu? Ha Ha, vad tror du? Fattig utan referenser i någon form kan man väl kalla mig hemlös och rotlös. Jag har inte ens råd att köpa mig en flaska billigt rödvin längre. Socialtanterna tycker att jag borde arbeta och förtjäna mitt eget bröd. Vad hon missade är att utan bostad är man utan jobb. Ja men Pelle, jag minns så tydligt hur duglig du var i ditt arbete, nog fan måste det väl finnas någon som kan skriva referenser till dig? Det kan man tycka säger Pelle men du av någon borde veta att ena dagen är man Tarzan nästa dag är man något katten släpat in på mattan. Allas lika värde, tror du på det?

Nej du, nu får vi svenska hemlösa lämna plats för de nya svenskarna, inte ens kyrkan lämnar dörren öppen för en sovplats vintertid, ändå är jag medlem i svenska kyrkan genom dop och konfirmation.

Nej du, ibland önskar jag att jag hade råd att köpa en flaska vin men den dagen verkar väldigt avlägsen.

 

Kurt Eriksen

Dela

Fler artiklar

Situation Malmö på Twitter

Våra vänner