Situation Malmö

Sverige är större än storstäderna

Sverige är större än storstäderna
juli 02
17:45 2018

Nima Gholam Ali Pour för en diskussion om hur kunskap om landsbygden kan vara viktigare än enskilda satsningar på landsbygden.

Första gången jag kom ut på den svenska landsbygden så såg jag en del av Sverige som jag inte visste något om. Eftersom jag bott i staden hela mitt liv så kom jag till en värld vars begrepp och mentalitet jag hade svårt att förstå. Varken den svenska skolan eller akademiska studier vid Malmö högskola hade förberett mig för den svenska landsbygden.

Jag fick lära mig allting från ruta ett. Det lilla jag har lärt mig har gjort mig till en rikare människa. Dessutom har jag lärt mig att sluta se Sverige ur ett Stockholmsperspektiv. Man kan inte se och förstå Sverige om man inte får se de lokala traditioner, dialekter och den livsstil som man finner på landsbygden. Sverige är inte endast storstäderna och den svenska landsbygden är inte någon idyll som ska romantiseras, utan den är en del av Sverige som många av oss saknar kunskap om. Det pratas ofta om mångfald och då hänvisas det till invandrare och kulturer från andra länder. Men har vi verkligen sett mångfalden inom Sverige? Innan vi anpassar oss till utländska språk och högtider så borde vi lära oss om allt som finns här i Sverige.

När jag besökte Jämtland så lärde jag mig att det finns ett språk som heter jämtska. Spindel kallas kongero på jämtska. Jag lärde mig att Jämtland varit självständigt en gång i tiden och styrdes av ett Allting som hette Jamtamot. Vad vet man om Sverige om man inte kan sådana saker? Visst kan man förminska allt detta och säga att man inte behöver det. Men om man verkligen tycker att Sverige är större än storstäderna så borde man rimligen tycka att kunskap om landsbygden är en del av de kunskaper som varje svensk medborgare borde ha.

Att de som bor i städerna har kunskap om landsbygden och skapar sig ett landsbygdsperspektiv är viktigare än olika satsningar på landsbygden som ofta utgår från ett stadsperspektiv. Det är viktigt för den enskilde individen som lär sig om hela Sverige istället för att enbart lära sig om det urbana Sverige. Men det är även viktigt för landsbygden att makthavare och väljare i städerna inte enbart har ett stadsperspektiv och har åtminstone en minimal kunskap om landsbygden.

En idé som jag har tänkt på är att man inför ett nytt ämne i skolan som heter landsbygdskunskap. Mycket av den kunskap som finns på landsbygden riskerar att försvinna på grund av att många ungdomar flyttar bort från landsbygden. När man pratar om kulturarv så finns mycket av detta kulturarv på landsbygden och förvaltas av hembygdsföreningar som drivs av eldsjälar. Det förvaltas även av näringsidkare och enskilda individer som bor och verkar på landsbygden. Om denna kunskap inte förmedlas till nästa generation av svenskar så förloras stora delar av detta kulturarv. Dessutom kommer landsbygden negligeras i maktens korridorer om ännu en generation av medborgare växer upp utan kunskap om landsbygdens villkor.

Landsbygdskunskap ska även vidga elevernas referensramar och omvärldsförståelse. Eleverna ska inkorporera landsbygden i sin bild av Sverige och förstå dess vikt. Det är så man utbildar medborgare som tänker på och prioriterar både stad och land.

Det är viktigt att man i den svenska skolan lär sig om hela Sverige. Landsbygden ska inte vara en exotisk semesterresa när man inte har råd att åka till Grekland. Det ska inte heller vara någon idyllisk tillvaro som stadsbor konstruerat. Landsbygden ska vara landsbygden och allt som finns där, på gott och ont. Vill man överbrygga klyftan mellan stad och land på riktigt så måste stadsbor anamma landsbygdsperspektivet genom att ta till sig mer kunskap om landsbygden. Först när vi lärt oss om hela Sverige kan vi ha en diskussion om vad svensk kultur egentligen är.

Till sist vill jag dela med mig av en berättelse som visar hur förvrängd den politiska debatten är på grund av att vi saknar kunskap om landsbygden. Jag befann mig i en by i Jämtland där det saknades skola, fritidsgård, mötesplatser, affärer, det fanns ingenting där förutom människor och deras gårdar och hus. Jag sa till en bonde där att i Malmö så har vi upplopp och då vill politikerna investera i mötesplatser och fritidsgårdar. Jag frågade bonden om de hade oroligheter i denna by med tanke på att all kommunal verksamhet saknades. Nej, det fanns inga oroligheter. Hur kommer det sig att det inte finns några upplopp på landsbygden när de ibland lever under ansträngda förhållanden utan någon kommunal service och utan någon polisiär närvaro? Den politiska diskussionen är totalt stadscentrerad när vi tror att fritidsgårdar och andra kommunala investeringar ska hindra upplopp.

Nima Gholam Ali Pour

Dela

Fler artiklar

Situation Malmö på Twitter

Våra vänner